tisdag 26 maj 2009

My Poetry/ Poems/ Min Poesi/ Dikter

Minns du törnfågeln?

Minns du törnfågeln som kom på våren?
Minns du törnfågeln som satte sig på grenen?
Grenen som svävade i äppelblom?

Minns du då min sista tår rann när jag såg våren fly?
Våren har kommit, min vän
Då törnfågelns vingar vilar nära dess hjärta.
Minns du hans vackra sång
som tystnade bort i sorg då vinden blåste bort mot bergen?

Våren flyr
Och återigen måste vi skiljas åt, min vän
Visste du?
Visste du att det var han son stod på land och log mot den rödgulmålade solen?
Det var han som fick havet att dansa mot stranden.
Det var han som fick penseln att sjunga känslor på tavlan.

Visste du varför jag brann inombords?
Det var törnfågelns mörka ögon som tände en låga i min själ och färgade mitt hjärtas sveda rött av eld.

Minns du trädgårdens labyrint
vars gåta var lika olösligt
som mysteriet i törnfågelns brännande ögon?
Kommer du ihåg hans budskap?

Våren kommer, min vän
Och då, ses vi åter igen

(Minns du törnfågeln?)


Kärlek som augusti

Som tårarna längs min kind
Försvann du i intet med en oktobervind

Som vår dans, lika mystisk var du
Som kyssen i novemberregnets romans

Endast minnen är kvar nu, minnen bakom en dimma
Du sa att du för min skull, kunde över alla haven simma

Men du är ej längre kvar
Och jag står med hjärtat bart

Som du gjorde under lövträdet under augusti sed
Då du svor vår ed
om oundvikligt svek
och evig kärlek

Du och jag i universum

I dunklet
Bland mängden
Över andra
Står du och jag

På klotet
I världen
Bland existensen
Finns jag och du

Över jorden
Över världsaltet
I skyn
Svävar du och jag

I universum
Över hav och jord
Bland själar och tankar
Existerar din och min anda

Bland stjärnor
I månens anlete
I vindens tårar
Drunknar dina och mina ögon

Men i mitt rum
Vid mitt fönster
I min tystnad
Finns bara jag

En tår

Du är en tår i mitt öga
Som jag vägrar låta falla
men som faller ändå

Du är en saga i min dröm
Som jag vill ska sluta lyckligt
men som slutar olyckligt

Du är en tår i mitt öga
En tår som skapar sorg
En så mäktig sorg som aldrig försvinner...

Un pleur

Tu es un pleur dans mon oeil
Que je refuse de laisse tomber
mais qui tombe dans tous les cas

Tu es un conte dans mon rêve
Que je veux terminera hereux
mais qui termine malhereux

Tu es un pleur dans mon oeil
Un pleur qui créer chagrin
Un chagrin que ne disparaît jamais...

Det är midnatt

Det är midnatt
Tiden går fort

Jag vet
Jag vet att månen finns där för din skull
Men du finns inte längre här för min skull

Det är kväll
Jag ser på stjärnorna
Jag vill ha månen
och du kan se den

Jag tittar i spegeln
Det är jag
Men mitt hjärta är ensamt utan dig

Il est minuit

Il est minuit
Le temps passe vite

Je sais
Je sais que la lune est pour toi
Mais tu n'es plus avec moi

C'est soir
Je regarde les étoiles
Je veux avoir la lune
Et tu peux la voir

Je regarde le miroir
C'est moi
Mais mon coeur est seule sans toi

Hur kan ord inte finnas?

Jag stod i regnet
I bitterhetens regn
När jag hörde ord jag ville höra
Ord som aldrig yttrats
Som om de aldrig funnit
Hur kan ord inte finnas?

De ord som jag ville att du skulle
viska till mig
Så enkla, så svåra
Jag tog din hand
Ville be dig
Kunde inte
Det fanns inga ord på min tunga
Hur kan ord inte finnas?

Jag föraktar mina ord som inte fanns
Du kunde inte ens se mig i ögonen
Talade så tyst
Kanske, kanske inte
Ville du att orden inte skulle finnas
Du hade inga ord att ge mig, sa du
Hur kan ord inte finnas?

Kanske var det jag
Jag som inte hörde, inte ville höra
Bara såg, allt som jag fasade för
hända framför mina ögon
Jag föraktar mina ögon
Jag hörde aldrig dina ord
Hur kunde jag inte höra dina ord?

Jag försökte höra
Höra de ord jag så gärna ville höra
Behövde höra från dig
De ord jag aldrig hörde från dig
Du sa att sådana ord inte fanns
Hur kan ord sluta finnas?

Du gick din väg utan att se
dig om
Efter det hörde jag aldrig
mer ett ord från dig

Hur kan ord inte längre finnas?



1 kommentar:

  1. Och du... du är en vidunderlig figur som jag bara älskar att älska! / din hjältinna (kan du gissa vem?)

    SvaraRadera